- Project Runeberg -  Nordmannaskämt. Efter medeltida källor /
15

(1895) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Trälens enfald.



När den berömde isländingen Gisle Sursson erfor, att
hans fiender voro på väg emot hans hem, lastade han i hast
på två slädar allt hvad gods de kunde rymma och gaf sig
af till skogen med sin träl Tord den håglöse som följeslagare,
en lika rädd som reslig man, af samma storlek som Gisle.

När de farit ett stycke väg, sade Gisle till honom:

“Ofta har du varit mig lydig, och gjort som jag velat.
Det är därför icke mer än rätt, att du till sist lönas väl.“

Gisle plägade vara prydligt klädd, och han bar jämt en
vacker blå kappa. Den kastade han nu af sig.

“Denna kappa“, sade han, “vill jag skänka dig, min vän,
och jag vill, att du strax skall hafva glädje af den. Svep
den nu om dig och sätt dig sedan där i den eftersta kälken,
så skall jag draga på mig din kåpa och själf leda öken.“

Därpå bytte de plats och kläder.

“Skulle det nu hända sig“, fortsatte Gisle, “att någon
ropar dig an, så skall du akta dig väl för att svara ett enda
ord, men kommer det någon, som ser ut, som om han ville
dig ondt, så skall du strax löpa till skogs!“

Det var lika stäldt med den trälens vett som med hans
mod, ty han ägde intetdera.

Så gick Gisle och höll i tömmarna, och den lika reslige
Tord den håglöse satt och tog sig storslagen ut i släden.

Han bröstade sig mycket och tyckte sig vara ståtligt
utstyrd.

Men snart kommo Gisles manstarka fiender ridande efter
dem, och när Tord hörde hästarnes stora traf, tog han ett
väldigt hopp ur släden och rände i väg åt skogen till.

Förföljarne trodde, att det var Gisle själf och satte i
fyrsprång efter honom, ropande på honom allt hvad de förmådde.
Men han teg blott och sprang.

Då slungade en af förföljarne efter honom sitt spjut, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baunordman/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free