- Project Runeberg -  Nordmannaskämt. Efter medeltida källor /
33

(1895) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Han tager på sig kjolen och hucklet och står där och
väntar, till dess han får höra, att bonden närmar sig ett stycke
nedanför.

Då löper Värre utför backen emot honom och talar med
gråten i halsen, så likt hustrun, som om det hade varit hon
själf:

“Ack, ack, jag har varit så ängslig, för det du var så
länge borta, och så för det där grufliga oljudet i vårt fästall.
Stackars gubben min! Du är ju alldeles förbi af trötthet. Låt
mig nu få bära fläsksidan uppför backen här!“

Det har bonden visst icke något emot, och så hafver
Värre fór andra gången tag i det goda fläsket.

Han bär det först upp till manbyggnaden, men sedan
smyger han sig bort i mörkret åt annat håll, tills han är inne
på gångstigen igen.

Och nu kommer han ändtligen lyckligt och väl fram till
sin stuga med fläsksidan.

Han väcker sin stallbroder, de tända upp eld och göra
sig redo att koka fläsket.

Ty nu vill Värre hafva en ände på allt det där springet
fram och tillbaka.

Men innan de få smaka på fläsket, varder ännu något
att förtälja.

Då Ond bonde suttit och hvilat en stund, går han upp
till sin gård. Han finner hustrun ligga och sofva i god ro.
Och lätt kommer han under fund med, att här varit svek igen,
ty hon säger sig visst icke hafva varit ute och tagit emot
någon fläsksida.

Härmed vill Ond bonde alls icke låta sig nöja, utan gifver
han sig af ånyo.

Han kommer fram till tjufvarnes stuga och tittar varsamt
in genom fönstret.

Därinne flammar en präktig brasa på spisen, så att lågan
lyser klart öfver hela rummet, och en kittel är satt på.

Fläsksidan ligger framme på golfvet.

Tjufvarne äro så glada, som om de vore druckne. De
skryta duktigt och prisa Värres list.

Allt detta hör Ond, där han står utanför.

Han finner nu på det råd, att han söker upp en tung

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baunordman/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free