Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konung Sven och Hallandsgumman.
Efter striden vid Nissan flydde under natten den slagne
danske konungen Sven Ulfsson upp i land, följd af endast
en man.
När det började dagas, kommo de fram till en liten
oansenlig gård. Här stego de in. Ty i de större gårdarne
letade norrmännen efter konungen.
En gammal gumma mötte dem och sporde, hvilka de voro.
Konungens följeslagare, som förde ordet, svarade:
“Vi äro ute på färd och behöfva den förplägning, I kunnen
gifva oss.“
“I fören eder stort“, sade hon, “och hafven nog tidender
att förtälja oss — stredo icke konungarne, den danske och
norske, därborta i natt, eller hvad var det fór skri och larm,
som ljöd, så att vi ej fingo någon sömn eller ro därför?“
“FÖr mer än troligt håller jag“, svarade följeslagaren, “att
konungar hafva slagits i natt.“
“Hvem vann?“ frågade käringen.
“Norrmännen.“
“Vardt vår konung dräpt?“
“Nej, han vardt drifven på flykten.“
“Uselt hafva vi det stäldt med vår konung, och varde
ve öfver oss! Han är både halt och feg.“
Då sade konungen, som hittills tegat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/baunordman/0081.html
