- Project Runeberg -  Nordmannaskämt. Efter medeltida källor /
102

(1895) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Denne var nu död, och hans frände Magnus Barfot,
hvilken han gjort konungavärdigheten stridig, var härefter ensam
herre öfver riket. Alle Norges höfdingar hade omsider
underkastat sig honom — utom denne Svenke, kung Håkans
fostrare. Han hade hvarken lämnat honom skatt, ledungsgärd
eller annan konungslig hedersbevisning. Men nu skulle en
slik kaxe ej längre tålas i riket, menade konungen.

Om Svenkes gladt oförskräckta uppträdande berättar Snorre
Sturlesson följande.

Konung Magnus befallde en af sina närmaste män, Sigurd
Ullsträng, att draga österut till Viken och där visa Svenke ut
ur landet; “ty“, han sade, “den mannen har ännu icke böjt
sig under oss eller visat oss någon heder.“

Han bjöd vidare, att Sigurd skulle söka hjälp hos trenne
hans ländermän[1] i den landsändan, på det att hans sak emot
den uppstudsige Svenke måtte komma till lagligt afgörande.
Då genmälte Sigurd:

“Icke visste jag förr, att i Norges rike skulle finnas en
man, emot hvilken jag skulle behöfva hjälp af tre ländermän.“
Hvarpå konung Magnus svarade:

“Du behöfver ej taga hjälpen, om den icke är nödig.“

Sigurd for med ett skepp österut till Viken och
sammankallade ländermännen.

Ett ting påbjöds öfver Viken, och dit instämdes
innebyggarne kring Göta älfs mynning, hvilkas höfding Svenke
var, de så kallade Älfbyggarne eller Älfgrimarne.

Mycket folk kom till tinget, men Svenke lät vänta på sig.

Om en stund såg man en skara nalkas, glänsande som
en massa af isstycken.

Det var Svenke, som kom till tinget med sina män, fem
hundrade Älfgrimar i skinande rustningar.

De satte sig där alla i en ring.

Då reste sig konungens man Sigurd Ullsträng upp och sade:

“Guds hälsning och sin egen sänder konung Magnus till
Guds och sina vänner, till alla ländermän och stormän, jämte
fagra ord, att han erbjuder sig vara hufvud och värn fór alla
Norges män. Det är godt att mottaga konungens tillbud.“


[1] Vasaller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baunordman/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free