Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Då skall visst få orlof", svarade konung Sven, “men
först skall du dock lofva oss att komma åter, det fortaste du
förmår, ty vi vilja fór dina idrotters skull ej mista dig.“
Detta lofvade Torlef och skaffade sig sedan öfverfart till
Norge.
Så kom han till Trondhjem.
Då uppehöll sig Håkan jarl i närheten, på kungsgården
Lade.
Torlef klädde sig som en åldrig stafkarl; han band på
sig ett stort getskägg. Han tog en lädersäck och dolde den
under stafkarlskläderna, så att det skulle se ut, som om han
åte den kost, han kastade ned däri, ty öppningen var uppe
vid hans mun inunder getskägget. Två stafvar tog han, båda
broddade nedtill.
Så utstyrd, kom han till Lade.
Det var julafton. Jarlen satt i sitt högsäte och hade
omkring sig många stormän, som han bjudit till julgille.
Gubben gick rakt in i salen. När han kommit öfver
tröskeln, stapplade han sig med möda fram; han föll tungt
på stafvarne och skuffade till andra stafkarlar, som stodo där.
Till sist satte han sig vid dörren nederst i salen.
Snart började han bråka med kamraterna, som om han
ville komma i slagsmål med dem. De blefvo retade, men när
han dängde till dem, ryggade de tillbaka.
Häraf uppkom stoj och rop, så att det hördes rundt om
i salen.
Då sporde jarlen, hvad detta oljud betydde, och det blef
sagdt honom, att en fräck och ondsint tiggargubbe kommit dit in.
Jarlen lät kalla honom till sig. När han kom inför
honom, hälsade han mycket knapphändigt.
Jarlen sporde honom efter namn, ätt och odal.
“Ovanligt är mitt namn“, svarade han; “jag heter Niding
Gjallandeson och stammar från Sorgedalarne i det kalla Svitjod.
Jag nämnes Niding den närgångne. Vida har jag farit, och
många höfdingar har jag gästat. Nu är jag vorden mycket
gammal, så att jag näppeligen kan säga min ålder för
ålderdomlig glömskas skull. Mycket hafver jag sport om edert
höfdingskap, eder tapperhet, visdom och vänsällhet, eder
lagstiftning och hyllest, gifmildhet och kraft."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
