- Project Runeberg -  Nordmannaskämt. Efter medeltida källor /
157

(1895) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En dag gick Hårek fram till Brand med ett stort horn och
bad honom dricka det ut tillsammans med sig — hälften hvar.

Men Brand svarade, att han ej ville dricka i kapp med
honom.

“Jag har ej för mycket vett“, sade han, “äfven om jag
icke dricker det bort, som jag har; och du ser mig också ut,
som om du ej hade något att undvara!“

Hårek drack ur hornet till hälften och befallde sedan
Brand att tömma det; men han ville ej ens taga emot det.

Då förklarade Hårek, att han skulle lystra honom, och
slog hornet i hans hufvud, så att drycken flöt ned öfver honom.

Sedan gick han tillbaka till sin plats och började åter
smäda isländingen.

Men denne styrde sitt sinne och slog alltsamman bort i
skämt; hvarpå Hårek menade, att han betedde sig så, som
vore han van att blifva slagen.

Nästa morgon, när männen åter intagit sina platser i
hallen, trädde Vado-Brand lugnt fram till Hårek och dref en
yxa i hans hufvud, så att han genast ljöt döden.

Då sprungo bägges vänner upp, och trängseln blef stor
därinne.

I en hast fingo de båda bröderna Brand bort därifrån;
sedan bjödo de Håreks fränder böter fór honom, och eftersom
han ingalunda var en vänsäll man, mottogo de, hvad som
bjöds dem i penningar.

Till dessa böter åtgick allt, som Brand haft ut med sig
från Island, och mera till.

Sedan sade han sig vilja vända dit tillbaka, fastän
respenningarna flugit sin kos.

Men då förklarade den ene af bröderna, att han ej under
sina färder tagit flere män med sig ifrån den ön, än att han
väl kunde gifva Brand åter de penningar, han haft i förvar
åt honom.

“Här hafver du“, sade han “dina femton hundraden i
norskt silfver!“

Sedan följde bröderna honom ned till skeppet och skildes
ej ifrån honom, förrän han gick till hafs.

Vado-Brand tackade dem fór all deras goda hjälp; och
de togo afsked af hvarandra såsom vänner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baunordman/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free