- Project Runeberg -  Nordmannamystik. Bilder från nordens forntid /
61

(1898) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Krossavik, kastade sig i vattnet och sam ut i hafvet, så långt
man kunde ögna den ifrån land.

Det gick bonden Grim djupt till sinnes, att hans
älsklingsdjur försvunnit. Han blef slö och njöt föga mat och sömn.

Förgäfves sökte hans broder Torsten trösta honom; och
då intet annat halp, föreslog denne, att de tillsammans skulle
göra en utlandsfärd, på det att broderns sinne måtte lättas.

Så lämnade de Island. Skeppet var lastadt med
skinnvaror, och de landade vid Trondhjem.

Där kom en man till dem, som kallade sig Karlshöfde,
och ville ha tjugofyra skinnpälsar för sin herres, bonden
Getes, räkning. Dem fick han mot löfte, att de i stället
skulle få mjöl.

Karlshöfde gjorde ett bylte af skinnen, kastade det
på ryggen och ilade bort.

När bröderna sedermera ej hörde något af mjölet,
beslöto de att söka upp Gete, gäldenären.

De drogo upp längs alla dalar, frågade efter honom,
hvart de kommo, men ingen kände något till honom.

Slutligen funno de i en aflägsen dal en gammal man.
När icke häller denne kunde lämna något besked om den
eftersökte, sporde de honom, om han ej kände något
ortnamn, hvari namnet Gete ingick, och de fingo då veta,
att inne mellan bärgen reste sig några klippmurar, som
kallades Getehamrarne.

Dit foro de och funno en klipphåla, som de trädde in i.

När de gått en stund i mörker, fingo de se en eld
flamma långt inne i hålan, och vid elden satt en man, i
hvilken de igenkände en gammal bekant — Karlshöfde,
han, söm sprungit sin kos med skinnen.

Han for upp emot dem, bjöd dem välkomna och tog
emot deras ytterkläder för att förvara dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baunordmy/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free