Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan gick han ut, alltjämt undrande, hvar Torsten
dvaldes, men när han kom fram till den stora byggnaden,
såg han märkena efter hvad som timat: två resliga troll
lågo där dräpta, men Torsten såg han ej. Och det anade
honom, att denne var stadd i någon nöd.
Då gaf han jordens och himmelens skapare det löftet,
att han skulle anamma den tro, som konung Olof bjöd,
ifall han denna natt finge träffa Torsten, sin vän, oskadd
och lefvande.
Han steg in i byggnaden och stötte snart på både
honom och kvinnotrollet, där de lågo på golftiljorna.
Han sporde Torsten, om han ännu hade mål i mun,
och denne svarade, att sådant fattades honom icke, men
hjälp behöfde han.
Styrkar grep då tag i käringen och drog henne undan
honom; och raskt reste Torsten sig upp, fastän han styfnat
i alla leder af hennes famntag.
Sedan bröto de halsen af henne, men det gick trögt,
ty den var mycket tjock.
Och Torsten berättade för kamraten hela sitt äfventyr.
»En bragdstor man är du», sade denne, »och dessa dina
bedrifter skola omtalas, så länge Nordlanden äro bebyggda.»
De förde alla trollen tillsammans, hvarefter de tände
ett bål och brände dem därå till kalla kol.
Sedan drogo de till konung Olof och berättade för
honom de tilldragelser, som timat i Hedarskog. Och
konungen utbrast i stort lof till Gud för de järtecken, han
sålunda gifvit syndiga människor här i världen.
Båda blefvo de döpta, och Styrkar återvände hem,
medan Torsten Oxefot blef konung Olofs man och följde
honom ända till sin dödsstund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
