Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om morgonen drogo de vidare, och som ryktet om
denna händelse spridt sig, fann man det rådligast — hvar
de färdades fram — att gifva dem den förplägning, de
åstundade.
Då de kommo till Skålhult, lämnade de ifrån sig de
klenoder, som Torgunna på sin sotsäng skänkt detta ställe.
Glada togo prästerna emot dem. Torgunna vardt jordad,
och männen återvände hem.
Den afton de hemkommo till Frodå satt folket, såsom .
det plägade, kring mateldarne i hvardagsstugan. Då fick
man om en stund se en halfmåne afteckna sig på den
brädklädda väggen. Den försvann ej, så länge någon satt
kvar vid elden.
Då sporde husbonden Torodd en trollkunnig man Tore
Träben, som hade sitt underhåll där i huset, hvad det
himmelstecknet kunde betyda; och Tore svarade, att det
var en Urdmåne [1], och efter den skulle människodöd följa.
Under en hel vecka visade sig hvarje afton denna
måne för folket.
Så hände det sig, att fårherden en kväll kom hem
och förhöll sig mycket tyst. När han talade, talade han
endast få och vredgade ord, och man trodde honom vara
förhäxad.
Han var liksom utom sig, och han språkade med sig själf.
Sådan var han någon tid. Men när två veckor gått
af vintern, gick han en kväll efter hemkomsten strax bort
till sin säng och lade sig. Nästa morgon fann man
honom död, och han begrofs invid kyrkan.
Kort därefter började det spöka starkt.
En natt hade inhysesmannen Tore Träben gått ut för
att göra sitt tarf; men när han ville åter gå in, såg han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
