Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Därmed gick han ut.
Sedan bar prästen vigvatten och reliker genom hela
huset. Och därefter höll han mässa med all högtidlighet.
Från den stunden upphörde spökeriet på Frodå. Ingen
gengångare syntes där mera.
* *
*
Denna berättelse visar alltså de gamles uppfattning,
att spökena kunde, liksom trollen, låta sig åtalas inför
domstol och att de fullständigt bibehållit de lefvandes
aktning för lagen. De vika platsen, emedan lagen fordrar det.
Men de göra det ogärna, ty de trifvas vid elden. De äro
alltså i hvarje afseende mänskliga.
Att gengångarnes fördrifvande medels »dörrdom» var
en rent hednisk sed, framgår af sagans egna ord, att
»hedendomen dittills blott föga aftagit, fastän man var
döpt och kristen till namnet».
Också är det den hedniske höfdingen Snorre, som
gifver detta råd, och prästen synes ej spela någon roll,
förrän spökena fördrifvits.
Det är högst troligt, att vi här hafva ursprunget
till de märkliga rättegångar, som man senare inom den
kristna kyrkan förde mot åkerråttor, ollonborrar och dylika
skadedjur.
Egendomligt är det äfven att se, hurusom det bildar
sig hela skaror af gengångare, som hemsöka eller fördrifva
de lefvande från deras boningar. De svaga människorna
gå under och måste följa dem, medan de själfva, liksom
i lifvet, fortfarande måste böja sig för de starka. För
den unge, kraftige Kjartan skyggade varslena. —
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/baunordmy/0089.html
