- Project Runeberg -  Nordmannamystik. Bilder från nordens forntid /
94

(1898) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på dig, att du alltjämt skall se framför dig dessa mina
ögon, sådana de nu stirra, och skall för den skull ensligheten
synas dig ännu mera osäll. Allt detta skall till sist
gifva dig döden.»

Knappt hade Glåm sagt dessa ord, förrän den maktlöshet,
som Grette kände, försvann; och han drog sitt svärd,
högg hufvudet af gengångaren och satte det invid hans bakdel.

Nu kom husbonden Torhall ut. Han hade klädt sig,
medan Glåm lät talet gå, och han vågade ej träda
närmare, förrän Grette svängt sitt svärd.

Torhall lofvade Gud och tackade innerligt Grette för
segern öfver detta spöke.

Sedan brände de Glåm till kallt kol. De lade hans
aska i en skinnsäck, som de gräfde ned i jorden långt
borta från kreatursstigar och allfarväg.

Torhall sände bud efter folket i de närmaste gårdarne,
och han visade och berättade för dem, huru allt hade
tillgått. Alla beundrade denna bragd, och allmän var
meningen, att ingen i hela landet kunde mäta sig med Grette
Åsmundsson i styrka, tapperhet och annat, som pryder en
man. Men den förbannelse, som Glåm uttalat, gick dock
i fullbordan [1].

*     *
*



I en af de sägner, som stamma från nordmännens,
de s. k. väringarnes, uppehåll i Konstantinopel, omtalas
t. o. m. en förhäxad gengångare, som uppenbarar sig
både såsom man och orm.



[1] Sagan berättar bl. a., hurusom Grette omedelbart efter sin strid
med Glåm »märkte den stora förändringen, att han blifvit en mörkrädd
man, som ej vågade vara ensam, så snart skymningen föll på. Då visade
sig för honom allsköns vidunder; och allt sedan dess har man haft det
ordspråket, att Glåm lånar dem sina ögon eller gifver dem Glåmsyn, för
hvilka något ter sig helt annorlunda än det är».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baunordmy/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free