Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ropade Romund; »och tag ditt svärd tillbaka, om du har
mod!»
»Det är ingen heder», genmälte konung Tråen, »att
bära vapen på den vapenlöse — må du hällre i brottning
pröfva krafter med mig!»
I förtröstan på sin styrka kastade Romund svärdet,
och när Tråen såg detta, flyttade han ned den fyllda kitteln,
hvarur han ätit, och blåste förbittrad på elden.
Romund såg nu, att han bar en gullglänsande kofta;
hans båda händer voro förtorkade, och naglarne voro böjda
inåt mot fingerspetsarne.
»Stig ned från stolen, din arga skalk», utbrast åter
Romund, »beröfvad allt ditt gods!»
Då sparkade kung Tråen undan kitteln och sprang ned
emot Romund. Denne samlade all sin kraft, och så
häftigt nappatag togo de, att grus och stenar hvirflade
kring.
Efter en skiftande, hetsig brottning erkände Tråen sig
till sist öfvervunnen, och Romund lyckades göra sig lös
från honom och få tag i det bortkastade svärdet.
»Berätta mig nu», sade Romund, »huru många du
med detta svärd besegrat i holmgång däruppe ofvan jord!»
»Hundratjugofyra», svarade högbon, »och aldrig fick
jag själf en skråma. Med konung Sämund från Sverige
täflade jag i idrotter, och hans mening var, att jag sent
skulle varda öfvermannad.»
»Ja, du hafver länge», sade Romund, »vållat människor
men, och det är en mycket god gärning att låta dig så
fort som möjligt dö.»
Han högg hufvudet af konung Tråen och behandlade
honom sedan, såsom plägseden var med dräpta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
