- Project Runeberg -  Nordmannamystik. Bilder från nordens forntid /
127

(1898) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vanligast var det oväder, isynnerhet hagel och storm,
som därmed väcktes.

Med säjd fick man hafsvikarne fyllda med fisk. Dagens
ljus kunde ombytas till mörker; och en trollkarl på Island
fick t. o. m. jorden att öppna sig under den förste
missionären Tångbrand, så att denne var nära att sjunka ned
däri med sin häst.

Den trollkunnige Lodmund den gamle och en annan
säjdkarl framkallade och förändrade Jökul-åns lopp på
Island.

Naturens lagar förändrades. Det trä, som trollpackan
Turid förhäxat för att få den fredlöse Grette dräpt, seglade,
såsom vi sett, emot vinden. Hvad man än gjorde vid det,
kom det alltid tillbaka. Det liflösa värkade sålunda mot
ett bestämdt mål, såsom vore det lefvande och viljande.
Det kunde icke förstöras.

För att få utrönt, hvem som borde i en flock vara de
andres anförare, lät en säjderska ställa alla männens spjut
tillsammans och förkunnade, att den skulle vara herre, i
hvars spjut det klang, hvarefter hon ställde så till, att den
mannens spjut gaf ljud ifrån sig, som hon själf ville
upphöja.

Genom säjd kunde djuren få åtminstone halft människoförstånd
samt människomål i munnen: den hund, som sattes
till konung öfver Tronderna, blef på det sättet förtrollad,
att han talade och skällde ömsevis.

Människorna kunde göras »hårda» eller osynliga, men
äfven allehanda sjukdomar kunde tillfogas dem, och
sinnelag kunde de bringas att skifta.

Mycket ofta säges det, att en moder kunde säjda sin
son osårbar: vapen fäste icke vid honom. —

Var alltså säj den på grund af det sätt, hvarpå den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baunordmy/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free