Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver sina bräddar, så att han måste söka efter ett
vadställe.
Nu ropade Torger an honom och bad honom stanna,
ifall han tordes.
Ejolf hörde ropet och såg sig om — det var fosterbrodern,
som kom löpande. Han sprang af hästen och
for honom till mötes, och då de möttes, jagade de spjuten
genom hvarandra, så att de föllo båda på en gång.
Då den vanmakt vikit, som kommit öfver Stenulf och
Kalf efter den syn, de haft, gingo de in i stugan.
»Hvar är Torger?» sporde de; och de fingo veta, att
han tagit sitt spjut och gått, när boskapsvaktaren bragt
honom underrättelsen om Ejolf.
De skyndade ut, och när de kommo ned till ån, funno
de de båda fosterbröderna fallna, men ännu vid lif. De
stannade hos dem, till dess de dragit den sista sucken, och
förde sedan deras lik till kyrkan.
Sålunda gick det i uppfyllelse, som den förtörnade,
trollkunniga gumman hade spått. —
En mycket snabb hämd tog det ofvan nämda paret
Katkel och Grima jämte deras söner på en storbonde vid
namn Tord Ingunsson.
Som dennes moder hade af dem blifvit hemsökt med
trolldom och plundring, åtog han sig hennes sak och drog
på sin skuta till deras gård Urd på Skalmarnäs. Där
stämde han dem alla för tjufveri och trolldom samt kräfde
skoggångsstraff öfver dem. Han stämde saken till Altinget
och gick sedan åter ombord.
Då kommo sönerna Hallbjörn Slipstensöga och Stigande
hem, medan Tord ännu ej kommit synnerligen långt
ut från land.
De blefvo rasande, när de hörde, hvad som förefallit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
