- Project Runeberg -  Nordmannamystik. Bilder från nordens forntid /
166

(1898) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Om lifvet bar hon ett bälte, vid hvilket hängde en
påse, full af fnöske och annat elddon, och därtill en stor
skinnpung, hvari de trolldomsmedel förvarades, som hon
brukade, när hon utöfvade sin konst.

På fötterna hade hon ludna kalfskinnsskor med långa
remmar, å hvilkas ändar lyste stora tennknappar.
Händerna voro klädda i handskar af kattskinn, hvita och
invändigt ludna.

Då hon trädde in i salen, blef hon mottagen väl, såsom
sed var att mottaga sådana kvinnor; alla kände sig
skyldiga att hälsa henne vördsamt, och hon tog emot
enhvars hälsning, allt eftersom denne behagade henne.

Torkel bonde tog henne vid handen och förde henne
hän till det altare, man rest åt henne, och hvarå var bredt
ett hyende, fyldt med hönsfjäder.

Härifrån lät han henne blicka ut öfver allt hans hus
och folk; men ännu sade hon intet.

Sedan måltidsborden blifvit framsatta, bjöds valan
getmjölksgröt, och hon fick hjärtat af alla de tillredda djuren.

Hon åt med mässingssked och knif af koppar med
tvär udd och skaft af hvalrosstand.

När aftonvarden var äten och borden tagits bort, gick
Torkel bonde fram till valan och frågade henne, hur hon
tyckt det vara att se sig om där, hur husets skick och
folkets later tett sig för henne och när hon trodde sig
kunna gifva klart besked om det, som alla hälst önskade
att få veta.

Hon förklarade, att hon kunde intet säga förr än
nästa dag, då hon sofvit där om natten.

När det lidit långt fram på dagen, blefvo alla de
förberedelser gjorda i salen, som hon sade vara nödvändiga
för den säjds främjande, som hon öfvat om natten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baunordmy/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free