Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Därefter togo drömmarne till med sådan styrka, att
Gisle blef så mörkrädd, att han icke vågade vara ensam
utan nödgades alltid hålla sig, där hans hustru var.
Den sista dröm, han hade i lifvet, beskref han för
henne i ett kväde så:
»Jag dig såg i sömnen
stå med pannans guldband,
våta ögon öfver
osäll, slagen make.
Handen ville hastigt
hindra sårens flöden.
Ljusa vif, du visa,
hvud månn synen bådar?»
Kort därefter blef han öfverfallen af sina fiender och
dräpt i hustruns åsyn.
Tydligen hafva dessa bägge »drömkvinnor» erhållit
sina drag både från den hedna föreställningen om valkyrjor
och den kristna om änglar.
Som dödsgudinna är den ena ond; som Odins mö,
hvilken leder hjältar till Valhall, är den andra god; och
när denna lofvar sin skyddsling kommande salighet, röjer
hon släktskap med den kristna skyddsängeln, medan hon,
som blott förkunnar blodig död, lätt låter förvandla sig
till en ond ängel.
* *
*
De kristna drömmarne, sådana de bevaras i sagorna,
äro helt olika de rent hedna.
Så snart kristendomen utbildat sig till en lifsmakt i
det fornnordiska medvetandet, antaga drömmarne en
annan karaktär. Det gamla tydningssättet försvinner; djuret
har ingen plats mera i den kristna drömmen. Korsets
heliga tecken och himlastegen undantränga den forna
symboliken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/baunordmy/0203.html
