Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gången bad gubben honom icke förfäras: Gud hade sändt
honom.
Men Sverre kände sig blifva ännu mera rädd.
Då tog den gamle mannen honom i handen, reste
honom upp och sade för tredje gången: »räds icke, broder!»
»Frid vare dig», tillade han, »ty jag är Samuel, Guds
spåman; jag hafver ett Guds ärende till dig.»
Därefter tog den gamle upp ett horn ur den skräppa,
han bar om halsen, och det syntes Sverre, som om helig
salva vore i hornet. Och Samuel sade till honom: »låt
mig se dina händer!»
Sverre räckte fram sina båda händer; gubben smorde
dem och talade:
»Må dina händer helgas till hat mot dina ovänner och
motståndare och till styrka åt mycket folk!»
Sedan kysste han Sverre, fattade hans högra hand
och sade:
»Sök att befria dig från dina ovänners tryck, ty du
skall varda en konung!»
Och ännu en gång kysste han honom, sägande:
»Var stark och modig — Gud skall hjälpa dig».
Därefter vaknade han, och strax berättade han denna
dröm för de birkebeinare, som bodde i hans härbärge. Alla
funno drömmen stor och märklig. Han hade blifvit smord
till konung såsom fordom David själf; och allt hans följe
gladdes mycket däråt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
