- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
II

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är en þáttr en kortare berättelse, som i följd af sin form
och sitt innehåll kan stå och ofta står för sig själf som ett
helt; dess bestämmelse att samman med flera andra bringas
till ett omfångsrikare helt ligger antydd i själfva ordet
þáttr (tått). Literaturen har att uppvisa så väl
själfständiga fristående þættir som sådana, hvilka äro led i en saga.
Af dessa senare vill jag framhålla t. ex. Vöðu-Brands þáttr
i Ljósvetninga saga, som där uttryckligen betecknas som
sådan, Ögmundar þáttr dytts i den fragmentariska
redaktionen af Glúma (Isl. Forns. 1880) s. 96 ff. Denna sista
páttr förefinnes icke i den fullständiga Glúma, men
däremot som själfständig i Flatöboken, s. 332—39. Att döma
af det bevarade fragmentet i Glúma är denna þáttr
omredigerad till bruk för denna saga, med hvilken den dock blott
kan ha haft den beröringspunkten, att Glum och hans son
Vigfus nämnas däri. Flera ännu fristående þættir skulle
kunna tänkas utan större förändring utgöra delar af en
och samma saga: i så hänseende kan nämnas, att Þáttr
af Þorsteini hvíta
i förbindelse med Þáttr af Þorsteini
stangarhögg
samt Vápnfirðinga saga naturligt skulle kunna
bilda en Hofsverja saga, då de olika berättelserna röra
sig om en och samma slägt. Som enhet skulle den åtminstone
kunna ställas vid sidan af t. ex. Ljósvetninga saga [1].

Antagandet att en sagas urbeståndsdelar utgöras af
þættir bekräftas dessutom däraf, att man vid det
muntliga berättandet måste tänkas ha framstält de enskilda drag,
man känt om en person eller ätt, utan att man därför
alltid behöft känna helheten, sådan den nu föreligger, och
den berättande kan därför väl ha meddelat en þættr utan att
ha känt en annan. Naturligtvis ha vid förtäljandet åtskilliga
nya moment kommit till, och alt eftersom þættir om en
och samma person eller ätt oftare förtalts, har det hela


[1] Jfr Guðbr. Vigfússon, Prolegomena, Sturlunga saga, LX.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:17:40 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baustudier/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free