- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
12

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Härtill kommer vid hans presentation som tillägg en
uppgift om det i II och III blott framskymtande, i IV till
sist uttryckligt framhållna grollet mellan bröderna, hvilken
uppgift dock här står utan all hänsyn till, att något sådant
värkligen är kändt af det föregående. Det heter således
som en nyhet för läsaren, s. 155 11-12: Fátt var med þeim
bræðrum, Einari ok Guðmundi
, hvilket motiveras genom
uppgiften, att Guðmundr sat mjök yfir metorðum manna
norðr þar
— och detta, fastän det ur närmast föregående
afdeln., s. 153, framgår, att den ovänskap mellan bröderne,
som man dittils fått sig alt klarare antydd, måste
påökas af den utgång, som genom Enar där skaffas
Gudmunds sak, då det heter: en þó eldi her lengi af með
þeim bræðrum
. Till detta tages dock ej här den ringaste
hänsyn, en ny förklaringsgrund gifves, och förhållandet
framställes som ett nytt faktum. Också angifves först här
den ursprungliga orsaken till detta groll, i hvars framställning
man lätt spårar en stegring, då det ur hvarje af de tre
närmast föregående afdelningarne alt starkare stiger fram
för att i denna, Gudmundssagans sista, upphöjas till
material för skildringarne. Äfven grollet är altså här, fastän
kändt af det föregående, behandladt på ett själfständigt sätt.
Detta torde belysa afdelningens själfständighet i förhållande
till dem af de föregående, II, III och IV, inom hvilka denna
brödernes ömsesidiga afvoghet träder i dagen.

Torkel håk, som blifvit omnämd redan i I, s. 118 28,
där han dock ej uttryckligt nämnes som deltagare i
händelserna, införes här, s. 155 13, som en helt ny person;
bostaden uppgifves och karaktäristiken ges, såsom förhållandet
är t. ex. med Tore Hälgesson m. fl., som ej i sagan förr
förekommit.

I samtalet mellan Gudmunds fóstri och vän Enar
Konalsson och Torger godes söner Tjörve och Höskuld, s.
188 39-47 — då det gäller förlikning efter deras broder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:17:40 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baustudier/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free