- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
15

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna recension aldrig innehållit afdeln. II, III och IV men
sammankedjat I och V1,2 på ett sätt, man nu ej känner [1].
Dock kan man åtminstone med skäl antaga, att den i A
saknade början af V1 ej där varit framstäld på samma
vis som i C. Den enda handskrift, man har af A, upphör
dess värre i slutet af Gudmunds saga s. 198 79. Man vet
altså ej, om denna recension i en eller annan form
innefattat Öjolfs saga. Då recensionen sålunda är i så hög
grad fragmentarisk, har jag ej kunnat taga hänsyn till den
samma vid forhandenvarande undersökning. Emellertid
bestyrker den min uppfattning, att afdelningarne II, III och IV
ej stå i organiskt sammanhang med vare sig I eller V1,2.

VI.



Eyjólfs saga ok Ljósvetninga, som utgör öfver tredje
delen af Ljósvetninga saga, sluter sig organiskt till den
föregåendes sista afdelning.

Sålunda spår Dröm-Finne Gudmund, s. 195 18-21: ok
ekki kemr mér þat óvart, at nær stýrt verði nökkurum
þínum frændum
, och Torhilds ord, s. 197 59: at nær stýrt verði
einhverjum syni þínum
, supplera denna spådom. Sagans
första del går också ut på att framställa dess uppfyllelse.



[1] Jfr Björn Magnússon Ólsens uppsats i Timarit hins islenzka
bókmentafélags
1881, s. 267—68. Guðm. Þorlákssons resultat visar sig,
trots en oaktsamhet vid beräkningen, dock vara riktigt, då ett kver,
med mycket få och blott i sena handskrifter förekommande undantag,
alltid består af högst 8 blad. Enär de båda bevarade fragmenten
tillsamman bilda 6 blad, har altså det, som gått förloradt, belupit sig
till högst 2 blad. På dessa kunna nog knappast ens slutet af I (från
s. 124 21, där det ena fragmentet slutar) och början af V2 (till s.
161 129, där det andra vidtager) ha rymts, beräknadt efter den form,
afdelningarne nu äga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:17:40 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baustudier/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free