Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Torsten, och slutet blir, att han får Tordis och tager arf
efter sin fader Ketil. Därefter upphör Torsten att uteslutande
vara hufvudpersonen, först senare i sagan omtalas hans död.
Han är således i sagans början dess hufvudperson,
och författaren griper strax med styrka till sitt
väsentligaste kompositionsmedel, den ofvan omnämda ödestron.
Efter det Torstens fader Ketil och hans moder presenterats,
föreställes han själf — detta efter den i allmänhet
följda regeln vid presentationen i sagorna. Då han
omedelbart därpå karaktäriseras, heter det om honom, s. 3 10:
engi var hann ágætismaðr á vöxt eðr afl; och detta
framhålles äfven, s. 4 13-18, i hans fader Ketils ord, då denne
äggar honom att pröfva lyckan; förf. låter därvid Ketil
håna sonen för hans brist på kraft och växt. Om Ketil
själf har det däremot sagts i hans karaktäristik, s. 3 6:
ramr at afli ok hinn röskvasti í öllum mannraunum. Men
när författaren så åter karaktäriserar Torsten, s. 13 3-5, i
det han därefter ej längre behandlar honom som hufvudperson,
säges det om honom: ok þöttust menn hafa
iðgjöld Ketils þar sem Þorsteinn var, pott hann væri
maðr minni vexti, eðr eigi svá sterkr, sem hann var.
Af det sätt, hvarpå förf. framställer Torstens historia
till denna punkt, framgår bjärt och i ögonen fallande, att
han i den samma velat visa, hur det hufvudsakligen är lyckan,
som för hans hjälte framåt och till sist likställer den mindre
kraftfulle med den starke. Alt motiveras af lycka. Ingen
framstående egenskap — hvarken kroppslig eller andlig
— blir hos hjälten framhållen, ehuru lyckan — här som
annorstädes — naturligen delvis beror på hans och slägtens
goda egenskaper [1].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
