- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
30

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sedan det berättats, hur Ingemund morgonen efter
gästabudet saknar hlutrinn och finner det vara ett ondt
tecken, låter förf. fosterbrodren Grim för honom motivera
sitt beslut att fara till Island med den uttalade meningen
s. 20 14-15: at eigi mundi tjóa at brjótast við forlögunum.
Då Ingemund åter förklarar sig ej vilja göra den färden
och menar, att de härmed skola skiljas, svarar Grim, att
det ej skall öfverraska honom, ifall de ändock träffas på
Island: því úhægt mun forlögin at flýja, s. 20 22.

Efter det förf. låtit Torsten ännu en gång förklara sin
son för hamingjumaðr (s. 21 1-2: gott er nú at deyja, ok
vita son sinn slíkan hamingjumann
) och i sammanhang
därmed låtit honom uttala sin aning, att sonen med tiden
komme att lämna sin ättjord, berättar han, hur Ingemund
efter Torstens död tager emot alt arfvet och fattar beslutet
att slå sig i ro på sin fädernegård. I samband med
berättelsen om Ingemunds giftermål, kap. 12, s. 21, som sker
på konung Haralds föranstaltande, blir i dennes mun lagd
samma mening som förut i Grims och Torstens: nämligen
den, att Ingemund dock kommer att göra islandsfärden,
s. 22 8-9: en þat hygg ek, at þangat munir þú koma. Och
sedan Ingemund värkliggjort sitt för konungen omtalade
beslut att sända efter tvänne finnar för att af dem få
utspord landets beskaffenhet, enär finnkvinnans spådom
ständigt står honom i hugen, s. 21 31-34, och då han erhållit
deras förklaring, är hans motståndskraft bruten, och han
kommer till sist själf under fund med, att det är lönlöst
att spjärna emot ödet, s. 22 32: ok kvað eigi mundu stoða
við at sporna
. Då Ingemund meddelat konung Harald
sitt beslut att lämna Norge, får samma mening ett nytt
uttryck i konungens replik, s. 23 4: ok sagði úhægt at
gera við atkvæðum;
och när han för sina vänner
och för höfdingarne kungör beslutet, heter det, ätt man
väl fann en sådan mans bortfärd vara en förlust: en þó

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:17:40 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baustudier/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free