- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
49

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

harm och, efter Olofs födelse, hennes oenighet med hans
moder, hvaraf följden blir, att den senare jämte sonen flyttar
från Höskulds gård till Melkorkostad. Sedan framför förf.,
kap. 14, de äfven från inledningen, kap. 11, bekanta Tord
godde och hans husfru Vigdis, i det han nu öfvergår att
skildra de händelser, som föranleda Olofs fostring hos den
förre. I spetsen för skildringen framlägger han dock ett
nytt material, som han särskildt för dessa händelser
behöfver: Ingjald Södögode, hans broder Hall, bägge
karaktäriserade i och för skildringen, m. m. Förf. berättar, hur
Hall dräpes, hans baneman Torolf flyktar till Tord goddes
gård Goddestad — dock ej nämd i kap. 11 —, ber sin
fränka Vigdis om bistånd och uppehåll och erhåller det
samma emot hennes husbonde Tords vilja. Ingjald, Halls
broder, kommer till Goddestad, förmår för penningar Tord
att låta trälen Åsgåt, som intet svek anar, följa Torolf
bort till de fårhus, som ligga i Ingjalds väg — i kap. 11
läses: ok vel kunni hann — Åsgåt — at þjóna sínum
meistara
. Då Vigdis uppdagart sveket, sänder hon Åsgåt
åstad att ledsaga Torolf till hennes morbror Torolf på
Sauðafell — om hvilken i kap. 11 säges: var hetja mikil
ok átti góða kosti, frændr hans gengu þangat jafnan til
trausts
. Åsgåt mottages väl, utför godt sitt ärende och
får af Vigdis det silfver, som Ingjald gifvit hennes man
för Torolfs utlämnande, hvarjämte han får sin frihet; en
handling, som i öfrigt erhåller sin fullständiga förklaring af
hvad i kap. 11 förtäljes om honom: hann var mikill maðr
ok gerviligr, en þótt hann væri þræll kallaðr, pá máttu
fáir taka hann til jafnaðar við sik, þótt friálsir héti
[1].


[1] Detta förklarar dessutom möjligheten af, att en träl kunde få
så viktiga förtroendeuppdrag af sitt husbondefolk, och att han kunde
få ett så godt bemötande, som sagan det förtäljer, af en så pass
mäktig friboren som Torolf på Sauðafell: det heter t. o. m. — Þeir
(Torolf och Åsgåt) skiljaz góðir vinir. Så vidt jag vet, blir en träl
aldrig efter de gamla sagorna på detta sätt behandlad, fastän trälar
naturligen ofta bli frigifna på grund af en eller annan vacker handling.
Ett af de bästa exämplen härpå gifves i berättelsen om landnamsmannen
Germund heljarskinns träl Atle, som förestod en af hans gårdar, och
som en gång på eget ansvar mottog en strandad skeppsbesättning
och förplägade den en hel vinter igenom. Då Germund sport detta,
gaf han trälen frihet, och om denne heter det: hann varð siðan
mikilmenni. Landnáma,
s. 149—50.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baustudier/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free