Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till den af honom uppförda gården Hjardarholt samt slutet
af berättelsen om Rapp.
Altså fortsätter förf. sin af Rapps- och Rutsafdelningarna
afbrutna berättelse om Olof på, den där går ut på
att till sist framställa honom som göfgastr sona Höskulds.
Äfven till denna afdelning lämnar inledningen material.
I spetsen för den samma sätter förf. utom Höskuld
alle hans söner, Torlek, Bård och Olof, af hvilka de bägge
förstnämde redan i inledningen, kap. 9 s. 24, presenterats
och karaktäriserats. Här säges nu om Torlek, att han var
engi dældarmaðr — i god öfverensstämmelse med
inledningens ord om honom, s. st.: fálátr ok óþýðr — — — engi
jafnaðarmaðr. Om Bård berättas här, att han i motsats
till Torlek var heima með föður sínum, hvilket eger sin
förklaringsgrund i orden, s. st.: Hóskuldr unni hánum mest
allra barna sinna. Olof omtalas sedan som allra manna
fríðastr sýnum, hvilket är en upprepning af hvad afd. 2
säger om honom, kap. 16: svá var hann vænn maðr, at eigi
fekkz hans jafningi Förf. synes dock här, kap. 20, ha
glömt sig, när han säger Olof bo på Melkorkostad: hann
bjó á Melkorkustöðum, sem fyrr var ritat; i slutet af
afd. 2, kap. 16, berättas nämligen om Olof, att han som
sjuåring upptages hos Tord på Goddestad och växer upp
där; och att han verkligen fortfarande där vistas,
bekräftas af hvad här i kap. 20 längre ned står, s. 70:
Melkorka — som bor på Melkorkostad — talar við Ólaf son
sinn, þá er þau finnaz. Misstaget förklaras däraf, att
Olof i sina allra första år berättats ha flyttat med modren
till Melkorkostad, s. 36. Genom uttrycket: sem fyrr var
ritat, tjänar dock detta misstag till att än ytterligare
belysa författarens hela metod att medels upprepning markera
en afdelnings början. Den förhandenvarandes är altså
likartad med de tvänne närmast föregåendes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
