- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
90

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 90 —

forf. så starkt begagnar sig af dessa, att öfver hufvud taget
intet — ej det ringaste — händer, som ej är
förutbebå-dadt. Antydningarna äro här formligen satta i system.

I allmänhet far man dock genom dem endast veta hvad
som skall ske men ej sättet, hvarpå det så förutsagda skall
inträffa.

I värkligheten äro de hittils behandlade sagorna
framför alt ättsagor, fast de, efter namnen att döma, snarare
skulle väntas vara hvad man kunde kalla häradssagor
En sådan är däremot Njåla, trots si(t namn, fullständigt,
i det den ej rör en och samma ätt utan bildar en
hopgjut-ning af vissa delar af skilda familjesagor från .samma härad^
utanför hvilket den dock sträcker sig genom ingångna giften
m. m. Den kunde t. o. m. kallas en landssaga — fast ej i så
utpräglad mening som t. ex. Sturlunga och Arna biskups
saga — enär förf. genom de talrika förhandlingarna och
förvecklingarna på altinget låter sagan vidkomma landet i
dess helhet.

Vigfússon och Heinzel, till hvilka Lehmann och
Carols-feld sluta sig: Die Njålssage insbesondere in ihren
juristi-schen Bestandtheilen (Berlin 1883), s. 139, antaga att Njåla
uppstått ur föreningen af två ursprungligen åtskilda sagor,
Gunnars och Nials. Detta visar sig riktigt. Nial intager
nämligen i hela sagan ett så framstående rum, att han
också i dess första del («Gunnars och Nials sagai»), där han
medels sina råd äfven invärkar på sina egna och sin slägts
öden, ej kan annat än betraktas som hufvudperson
samman med Gunnar.

Laxd. och Njåla. Men förhållandet är, att de här med nödvändighet
betingas af den uppgift, förf. synes ha satt sig före: att visa ödets
öfvermakt emot den gensträfvige hjälten. I Laxd. och Njåla skulle
däremot t. o. m. de klara förutsägelserna saklöst kunna borttagas, utan
att dette invärkade på händelsernas gång. Så ingalunda här.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:17:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baustudier/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free