Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 92 —
utlandet vänder Rut åter hem och äktar Unn.
Äktenskapet blir olyckligt, och Unn förklarar sig, i enlighet med
sin faders råd, skild från Rut samt drager hem till den
förre. På altinget gör Mård kraf på dottrens gods i Ruts
bo; hvarefter denne bjuder honom ett envig, pä hvilket
han ej vägar inlåta sig.
De s. 89 omnämda antydningarna tagas strax i
början af sagan flitigt i bruk för att sedan fortsättas hela
Njåla igenom.
Stycket börjar med presentation af de däri
förekommande viktigaste personerna: Mård giga och dottren Unn,
Rut och hans broder Höskuld Dala-Kollsson *) och slutar
med orden: ok er nii lokit prælum p eir ra Mar åar.
Om det blifvande mindre goda förhållandet i
äktenskapet mellan Rut och Unn får man strax en svag
antydan i dennes svar på Höskulds fråga, hvad honom synes
om Unn, där de se henne på tinget utanför rangåmännens
■ bod, kap. 2 19—20;––-enn eigi veit ek, hvårt vit eigum heill
j saman\ Att de ej komma att äga lycka samman, låter
sig sedan än ytterligare ana i drottning Gunnhilds réplik
till Rut i Norge * **). Hon säger, kap. 6 27—32; ’ef ek d svd mikit
vald á pjer, sem ek œtla^ pá legg ek pat á viå pik, at pú
megir engri munuå fram koma viå på konu, er pti ætlar
Ä) Uppgifterna om bröderna i denna saga stämma med dem i Laxd.
Dock omtalas Rut aldrig där som Höskulds rådgifvare.
**) Hans färd dit motiveras däraf, att en hans broder Ovind, som
nyligen där dött, «rledt honom till arf», hvilket hans fiender skulle lägga
under sig, om han ej själf komme dit. Lehm. och Clfd visa, s. 31—34,
detta motiv vara i juridiskt hänseende helt och hållet haltlöst. Det hela
gör ett intryck af, att förf. sökt efter ett förnuftigt motiv för episoden
i Norge och som passionerad jurist gripit till det, som skulle ligga
i arfteiding. Heinzels mening, att det är den blotta slumpen, som
drifver Rut ut på äfventyr, är just ej sinnrik: Beschreibung der
islän-dischen saga (Wien 1880), s. 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
