- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
95

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 95 —

här i Ruts- och Unnsafdelningens midt äro anbragta: Ruts
första replik i dess början, kap. i, gäller Hallgärd, liksom hans
sista vid dess slut, s. 49 69—72, äfven har afseende på henne.

Undersöka vi närmare de bägge framställningarna om
hennes ifrågavarande giftermål, finna vi en märklig likhet
i uppränningen af dem: skelettet är det samma.

Om det första giftet (med Torvald) handla kap. 9—12,
om det andra (med Glum) kap. 13 —17.

I berättelsen om det förra förutspås det senare, och slutet
på hvarje giftermål blir under framställningens gång mer eller
mindre klart antydt så väl i dialogerna som i själfva
skildringen, men här visar sig dock, hvad antydningarna
angår, en viss olikhet i de båda framställningarna.

Scenväxlingen, som i och med kap. 9 åstadkommes,
betecknas strax med det vid liknande tillfällen i sagorna
vanliga: Nu er par til måls at taka, liksom kap. 18, med
hvilket den sålunda afbrutna afdelningen åter vidtager,
börjar med just samma uttryck *).

Hallgärd införes strax; hennes yttre skildras**), och
de egenskaper, som motivera hennes förhållande i det
första giftet, framhållas: hon var örlynd ok skap hör ä; hvarpå

*) Jfr Heinzel, s. 139.

**) Det tyder på full beräkning, då förf. här liksom sedermera,
när Hallgerd framföres för att ingå ett gifte, särskildt framhåller
hennes hårs ymnighet och fägring. Redan i kap. 1 heter det om henne:
— — ok hårit svá fagrt sem silki ok sva mikit, at pat tók ofan á belti;
här står, kap. 92-5: hón var fagrhår, ok sva mikit hår it, at hån måtti
hylja sik meä; vidare läses i kap. 13 80—82^ där hon införes att ge Glum
svar på hans frieri: enn hårit tok ofan á bringuna tveim megin ok drap
hån undir belti sjer; samt till sist i kap. 33 22, då Gunnar och hon
första gången träffas, och han friar: hårit tåk ofan å bringu henni ok var
bceåi mikit ok fagrt. Alt detta framhåller förf. tvifvelsutan med tanke
på, hur hon nekar sin siste make Gunnar två lockar af sitt hår till en
bågsträng och gör det så för de anfallande fienderne möjligt att dräpa
honom, sagans hjälte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:17:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baustudier/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free