- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
102

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

Emellertid förklarar Rut på altinget hela
målstillred-ningen ogiltig, enär Gunnar förgätit att där framföra vissa
vitnesmål; hvarpå den senare, trots Nials försäkran, att
han med lagens hjälp skall få fram saken för käranden, i
stället utmanar Rut på envig och sätter det vilkoret för
honom, att alt godset må redas ut, ifall han ej vill slås.
Följden blir, att Unn återfår sitt gods.

Lehm. och Clfd framhålla, s. 45—49, att Nials råd
rörande stämningen helt och hållet är onödigt, då lysning
ifrån lagbärget, sådan Mård företagit den, varit alldeles
tillräcklig och efter förf:s åsigt äfven är alldeles riktig.
Så väl rådet som Gunnars egendomliga och äfventyrliga
fard hade därför kunnat sparas, om man i stället lyst som
Mård giga målet på tinget. Och de taga för gifvet, att
förf. här låter stefna användas uteslutande på grund af en
olust att upprepa sig*).

Någon rädsla för att upprepa sig har förf. emellertid
hittils als ej visat, hvilket bjärt framgår af berättelserna
om Hallgärds giftermål, och kort efter framställningen om
rådet och dess följande erbjuda äfven tingsförhandlingarna
mellan Gunnar och Rut (se ofvan) märkliga likheter med
dem mellan den senare och Mård giga (se ofvan s. 92).

Hvarför låter då förf. Nial gifva detta invecklade råd,
då han i stället kunnat tillråda honom en enkel lysning?

Som vid undersökningens gång skall visas, är det i
den rådvise och hjälpsamme Nials tränne första råd —
kap. 2013—vitr ok for spår, heilräctr ok goägjarn —

*) Likaledes mena de det vara underligt, att hvarken Gunnar eller
den vise Nial känt till stämningsformeln utan behöft aflocka Rut
den. Af sagan framgår emellertid snarare, att meningen med rådet
är, att Gunnar skall få tillfälle att stämma Rut i hans närvaro, såsom
ofvan ar påpekadt s. 101; kap. 2277—79; stefna skal málinu svå, at ek
heyra á efta at lögheimili minu. Härmed är ingalunda sagdt, att själfva
formeln varit en hemlighet hvarken för Nial eller Gunnar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:17:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baustudier/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free