- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
118

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118 —

rande, s. k. 35~36––-erfitt mun ydr verda at ganga i

móti giptu hans9 *).

Antydes så närmast, hur häststriden skall gestalta
sig: i:o) förkunnas dess förlopp mera indirekt i Gunnars

förklaring till Starkads och Egils söner, då han till sist
lofvar dem den samma undfer misstanke om, att de ej
komma att handla redligt mot honom, kap. 5 858—61:––enn

ef jer gerid til min sem til annarra, på–mun ek par

eptir ger a sem jer gerid fyrir\ 2:0) förutsäges fullt
bestämdt häststridens slut genom Nial, till hvilken Gunnar nu
som alltid vänder sig, när han står inför något afgörande,
kap. 58 72-73: ’pu munt hafa meira hlut9. Under,
hästhets-ningen springa Torger Starkadsson och Kol Egilsson sin
häst på länden för att få Gunnar i kull — denne gör då
just som de; han kör äfven till sin, så att bägge
motstån-darne tumla öfver ända; hvarpå han slår dem sanslöse.
Men Nial förutsäger äfven i allmänhet under sitt samtal med
Gunnar följderna af det skedda, s. k. 73—74 : 9enn po mun
hjer margs bani af hljbtaz9, och sedan detta blifvit
närmare preciseradt genom uppgiften, att Gunnar ej skall vara
bland de fallne, bli de följande förvecklingarnes bägge

hufvudmoment antydda, s. k.76—?8:––-enn pó munu peir

muna fornan fjandskap — ok nyjan munu peir at pjer
f æra, ok munt pii ekki annat mega enn hrökkva vid’. De
skola minnas den gamla fiendskapen från hästhetsningen,
lägga ny till — för så tet, kap. 61 — och Gunnar nödgas
vända sig med kraft mot dem — i öfver fallet, striden
yid Rangå, kap. 63.

På bådadera — försåtet och striden — forberedes
man så ytterligare, ända tils de inträffa.’

*) Säkert hade Vatnsdœlais förf. ej framhållit Gunnars «lycka<r,
då hans seger här just blir en af orsakerna till hans olycka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:17:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baustudier/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free