Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 128 —
ord strax fore det samma, då han hört hunden Såms
varnande skall, kap. 77 2~3: ’sárt ert pú leikinn, Sámr fóstri
— ok biiå svá til œtlat, at skammt skyli okkar i meåaC.
Det blir genom Mård och Hallgärd Gunnars fall
omsider förorsakas. Genom den förre få Gunnars fiender
kunskap om, att han är ensam hemma på sin gård; alla
träffa de samman hos Mård. Det är på grund af hans
råd hunden Såm faller, Gunnars ena skyddsmedel *): Mörår
sagåi, at peir myndi eigi koma d iivart Gunnari, nema
o. s. v. Det är han, som till sist finner på rådet att vinda
taket af skålen, hvilket åter har till följd, att bågen,
Gunnars andra och sista skyddsmedel — jfr hans ord, s.
k. 77—78:––peir munu mik aldri fá sótian, meåati ek kem
boganum viå— genom strängens afhuggande göres oskadlig;
jfr Ruts replik ofv. s. 103, kap. 24 6s. Griper så till sist
Hallgärd in: genom sin vägran att lämna lockarna af sitt hår
till en ny bågsträng beröfvar honom hon det värn,
hvari-genom han ännu kunnat frälsa sitt lif; jfr Ruts ord ofvan
s. 103 samt s. 104, kap. 2469—72^ Hallgärds s. 114.
Liksom flertalet af de sagor, i hvilka en hufvudperson faller
för vapen, först slutas med skildring af hämden efter honom**),
*) Förut är förtaldt i kap. 70, att Gunnar erhållit nunden af Olof
på, som då uttalat: hann mun Uf á leggja at vera þjer trúr. —
Den förste, som under öfverfallet dräpes af Gunnar, är en
norrman Tore. Äfven detta dråp är på tydligaste sätt förbådadt,
kap. 61, 64!
**) Som sådana sagor kunna nämnas utom Laxd. och Njålai
Droplaugarsona s. (hämd efter Hälge), Fóstbrœára s. (efter Torger),
Gunnlaugs s. (efter Gunnlög), Har åar s. (efter Hörd), Våpnfiråinga s.
(skiftande hämd), Vigastyrs s. (misslyckade hämdförsök).
De sagor, i hvilka hämd efter fallen hufvudperson ej
inträffar, äro: Bjarnar s. hitåcelakappa och Gisla s. I sin ursprungliga form
hör äfven Grettla till denna klass, men genom tillägget af Spesarþd/tr
har den kommit att tillhöra den förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
