- Project Runeberg -  Studier öfver kompositionen i några isländska ättsagor /
141

(1885) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som ligger i Floses svar. När Höskuld fatt godord, och
bröllopet stått, blir emellertid ingen bosättning af cöster
på>, enär Nial, utan att fästa sig vid Hildegunns anmodan,
skaffar honom godord i närheten af Bärgtorshvål. Därpå
framhålles åter starkt vänskapen mellan Nials söner och
Höskuld, kap. 97 446: ferr svå lengi fram. Genom
Höskulds säkra medvärkan kommer förlikning till stånd så väl
ofter Höskuld Nialssons död *) — förutsagd i Nials ord:
— — likar a ^ at hjer leidi af dauda eins sonar mins —
som efter Lytings **), lifligt eftersträfvad af Nialssönerne;
hvarpå det heter, 10646: ok er nit kyrrt lengi. Lyckas
det så Mård, hvars höfdingskap förminskats genom
upprättandet af Höskulds godord, att genomföra Valgårds
plan att stämma Nialssönerne till vänskap, och detta trots
Nials varning till sine söner kap. 10822: ’ok hyggid atpvi,,
at jer launid eigi pvi sem hann — Mård — mundi vilja\
När så fiendskapen utbrutit, afslår Höskuld Floses anbud
att lämna honom bostad där öster på; hvarefter denne
förklarar 109 78—79: ’þá er pat likar a––-at stórvendrœdi leidi

af, och det heter, s. k. 84: er nii kyrrt um hrid\ hvarefter
åter framhålles osämjan med Nials söner, för hvars star-

*) Förf. berättar i kap. 93, hur alla, som ägde anspråk på böter
efter Tråen, erhålla sådana, men i kap. 198 låter han Lyting ej ha
fått några böter. Det sista är nödvändigt för kompositionen. Jfr i
öfrigt Lehm. och Clfd, s. 92—93.

**) Äfven om Åmundes hämd får man en antydan i Nials yttrande,

kap. 99 65—67:––– enn þá þykki ntjer v er a mega, al nakkvarr risi så upp

i sveit, at hánum sje viftsjåvert,––Att Åmunde behöfves som hämnare

i sagan, är naturligt däraf, att Nialssönerne på grund af sin förut
omtalade lydnad mot sin fader ej kunna tänkas bryta en af denne gjord
förlikning — jfr Nials ord till Gunnar kap. 43 20—23 — 0ch att låta dem
dö utan att hämd vore tagen öfver deras broders dråpare vore lika
otänkbart. Det är. därför ej ägnadt att väcka förundran, att förf. här,
som så ofta förr, kommit i strid med den juridiska sanningen —
jfr Lehm. och Clfd, s. 93 — 94.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baustudier/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free