Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lambe Sigurdsson, Modolf Ketilsson och Glum
Hil-desson nämnas: I striderna vid Skaftan och på
Kringlomyren fäller Kåre de namngifne männen. Sist
skallar det: Gunnar Lambesson och Kol Torstensson!
Dessa dräpas af Kåre utomlands.
När omsider både denne och Flose kommit tillbaks
till Island, sker, som nämdt, försoningen. Denna är
visserligen ej förutsagd, men icke dess mindre väl förberedd
i det föregående. Det berättas i kap. 131 86—87^ hur Flose
aldrig bröstar sig öfver sitt dåd, hvilket står i ren
samklang med hans yttrande efter mordbranden, kap. 130 74~’76:
^ódru nókkuru munu vjer hælaz mega — — enn pviy er
Njäll hefir inni brunnit, því at pat er engi frami; i kap.
132 117-118 förtäljes det, hur Kåre aldrig okvädar sine
ovänner; Floses aktning för denne uttalar sig såväl i hans ofvan
anförda ord, s. 155, som i hans replik till Hall från Sida,
då han af honom sport, att Kåre tvungit Torger till
förlikning men ej själf ville förlikas, förrän han sett sin son
hämnad, kap. 14700-57; ýám mdnnutn er Kåri likr ok
pann veg vilda ek helzt skapfarinn vera sem hann er\ i
kap. 15179-80 förklarar han efter underrättelsen om sine
mäns fall i den sista kampen med Kåre . på Island denne
vara: engum manni likr peim sem nit er á Islandi, och
till sist, efter Gunnar Lambessons fall, säger han till
Kåres forsvar: ’ekki ger di Kåri petta um sakleysi–––
g er di hann pat at sem hann åtti\
Denna ton af kristen ånde — ännu dock påvärkad af
heden lifsåskådning — är åter väl motiverad af den s, k.
Kristnipåttr, ofvan s. 144.
Äfven ett från heden synpunkt försonande moment
framträder i denna Ajdlais sista afdelning. MårdValgårdsson,
utan hvilken hvarken Gunnars eller Nials och hans söners
fall varit i sagan möjligt, tvingas att blifva ett lika
nödvändigt medel för förvärkligandet af hämden efter de senare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
