Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49 _
Med gnistrande ögon han griper sitt glas:
“Jag hyllar dig, blomstrande flicka!
Nu dukas med vin vårt bröllopskalas!
För sällhet, som nalkas, vi dricka,
och se’n slå vi lyckobägarn i kras.“
Hon rätar sig stolt, fast hvart anletsdrag
är blekt af den fasa, hon känner.
Med stickande blickar han nalkas: ul dag
du svalke den törst, som mig bränner!“ —
Då höres mot dörren ett dämpadt slag.
Han öppnar: en mantelklädd vapensven
ett bref honom bugande räcker.
— “Min herre mig kallar — men nog ses vi än
när natten jorden betäcker!“
Han går och slår dörrens rigel igen.
Jr**#
Bååth, Dikter.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
