Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Det halp ej stort. Han krossades af våldet;
den trötte krigarn mist för mycket blod.
Och pilt, som drömt sig honom stå där upprätt,
såg världen skymmas och fick kyldt sitt mod:
hvi slogs han ned? Var Gud ej längre god?
Hvad kärlek gifvit, om ock än så ringa,
var det likt sådd på hälleberget spildt,
förrödt af våldet, segerrikt och vildt?
An lefver våldet. Allt Europa rasslar
med blanka vapen; i en oviss fred
bak gräsklädd fästningsvall kanonen lurar.
Kring landens kuster glida pansarskeppen
som mörka drakar, redo att spy död.
Hur mycket än för framtid man må blunda,
skall svärdstid, ödesdigra dagar stunda.
Då skall en gång ännu vår kärlek pröfvas,
då gäller hjälpen ej en slagen bror,
men Sverige själf, vår egen gamla mor.
Bååth, Dikter.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
