Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Säg, är det en make, som hvilar
inunder den mellersta kullen?
Bredvid, under gråtande pilar,
där sofva väl barnen i mullen?
Nej! Hälst vill jag tro, att i sorgefullt bo
än lefver den ende, hon svurit sin tro.
Men hvirflande, höstliga vinden,
som icke är lyrisk i sinnet,
med ens fläktar doket från kinden,
från tårlösa, rynkiga skinnet —
och ögonen skåda på grafvarne torrt
mot stoftet, hvars andar ha svingat sig bort.
Hon samlar sitt dok. Hon försvinner
Nu läser jag gyllene orden
å vården — allt stridare rinner
från pilarne tårar i jorden:
tre makar hon haft! — På tre kullar hon lagt
tre kransar, helt lika, i höstbrokig prakl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>