- Project Runeberg -  Vid allfarväg. Dikter /
31

(1884) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knut Laveson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Då annat det blef. En Guds engel hon var,
När bara hon såg mig i hamnen.
Och jag var frusen och drifvande våt,
Och hon var varm i famnen.

Men snart så blef hon värre igen,
Och högre gick gamla låten,
Och talet rök som en rullande sjö
Och öste mig ner i båten.

Men när till sist hon med döden drogs,
Då blef hon beskedlig åter.
Hon suckade: »kan du förlåta mig, Knut,
tror jag, vår Herre förlåter!»

Och skall det nu komma därpå an —
Så kunde hon varit värre.
Nu är hon en engel ändå till slut,
Det tror jag, hos vår Herre.»


illustration placeholder


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bauvidall/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free