Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farväl till utvandraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svea, som hvar skald berömmer,
Som sig smyckar stolt med sköld,
Hända kan, hon drömsäll glömmer
Svänga den mot nöd och köld.
Hon på minnen tänker. Stora döde
Älskar hon, om ock de land lagt öde.
Men i dystra hvardagstimmar,
När hon mister son på son,
Vaken blick i vemod simmar
Vid propellerns sträfva dån.
Ej hon kan i land dem åter sjunga,
Söner starka — döttrar, blonda, unga.
Och hon ser, att de som sträfvat
Ej haft tröst af minnens sång,
Som den stolta genombäfvat —
Som de icke hört en gång.
Och ur malm i hennes sorgsna sinne
Ljuda hulda tankar innerst inne:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
