- Project Runeberg -  Vid allfarväg. Dikter /
101

(1884) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Människokännedom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Människokännedom.



*



Så innerligt alla känna hvarandra,
Och djupast gå stålkalla blickar, som klandra.
Ej funnits i människohjerta en vrå,
Som ej legat alla öppen —
Dit flyktiga blickar ej trott sig nå.

Hvar säfsmyg, som vaggar bland vassrör vid stranden
Och ser genom vattnet den gula sanden,
Kan kvittra: min blick kan till botten nå!
Men stora djupen därute
De gömma väl mycket i dunkel ändå.


illustration placeholder


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bauvidall/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free