- Project Runeberg -  Till Visby stads äldsta historia. Ett kritiskt bidrag /
8

(1898) [MARC] [MARC] Author: Adolf Björkander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning: Om Gotlands äldsta handel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 8 —

männen vid medeltidens slut, bära vittnesbörd om denna
Gotlands betydelse i äldsta tid 1.

Men, som jag sade, äfven öns oberoende ställning i
det yttre och folkliga författning i det inre måste ha
bidragit att göra den till en centralpunkt för handeln. Till
omkring iooo syns ön ha varit fullkomligt oberoende, om
den ock tidtals räknats som svenskt land2. Vid sagda tid
kom den under upsalakonungen, men beroendet blef ringa.
Konungen skulle gifva ön »hägn och hjälp» och
gotländingarne skulle »frie besöka Sverige på aHa ställen utan tull
och alla afgifter». För dessa förmåner skulle de årligen
erlägga en tribut af 60 m. s., 40 till konungen och 20 till
jarlen3. Detta var allt. Det hela var således mera en
skattefråga än en politisk underkastelse. Gotländingarna
uppträdde fortfarande som hittills som en fullständigt
oberoende nation.

I det inre var öns författning folklig. Ingen
stormanna-klass i samma mening som fastlandets utbildade sig, ty
därtill saknades förutsättningarna: de stora jordagodsen och
konungstjänsten. Därför fick Gotland sedan heller aldrig
någon inhemsk adel i samma bemärkelse som fastlandet
d. v. s. en ur böndernas egen krets utgången herreklass,
som skaffade sig förmåner på det öfriga fria folkets
bekostnad. Pä Gotland funnos således inga af dessa många
skrankor, som i de flesta andra länder den tiden stodo
hämmande för samfärdseln och handeln. Hvarje fri man
kunde fritt begifva sig ut på handelsresor och utan en mängd

1 K. Koppmann, Das Seebuch.

2 Se Wulfstans reseberättelse (från sista hälften af g-.åc årh., Ant.
Russ., Il, s. 468). Jmfr Rydberg, S. T., I, n:o 19, anm. 1.

3 S. T., I, n:cr 19. Om orsaken till och tidpunkten för
gotländingarne^ underkastelse se Rydberg, ibid., anm. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bavisbyhi/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free