Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning: Om Gotlands äldsta handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— II —
Att gotländingarna själfva mycket tidigt deltagit i
denna vidtutgrenade samfärdsel, kan redan i och för sig
anses som sannolikt. Den omständigheten, att de
arkeologiska fynden innehålla saker af en särskildt gotländsk
prägel, bekräftar detta. I de skrifna källorna finnas de
däremot först sent omnämnda, såsom naturligt är, då dessa
källor äro af utländskt ursprung och gotländingarna väl ej i
utlandet skildes från de öfriga nordborna.
Att dessa gotländingar, som deltogo i den utländska
samfärdseln, voro från hela ön och ej från staden Visby,
finner jag bevisadt af följande omständigheter:
i :o Myntfynden på Gotland (för så vidt man kan döma
af hittills gjorda fynd) äro ej gjorda i Visby eller närmaste
trakten däromkring, såsom man kunnat vänta, ifall Visby
varit den förnämsta handelsorten. De äro hittade, dessa
tusentals mynt, öfverallt på den gotländska landsbygden
och nästan mera i de östra än i de västra delarna af ön.
2:0 Den omständigheten, att gotländingarna redan
omkr. 1000 (se ofvan) afslöto ett fördrag med
upsala-konungen, hvilket fördrag förnämligast afsåg att skydda
och befordra deras handel (se bestämmelserna om tullar
o. s. v.), visar, att det var landsbygden, ej staden, som
ännu hade afgörandet i samfärdselfrågor. Ingen enda
antydning i urkunden ger nämligen vid handen, att då redan
fanns någon stad Visby.
3:0 Gotländingarna hade genom hela medeltiden i
Novgorod ett eget faktori (se nedan). Det ägdes ständigt
af landsbygden, såsom kan ses däraf, att det var
landsbygdens representanter, ej stadens, som hade dess förvalt-
sagorna och laguppteckningama, exempelvis Gotlandssagan (GLL, s. 100)
Olof den heliges saga (Ant. Russ., I, s. 352), Farmannalög (ibid. II, S. 456 f.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
