Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning: Om Gotlands äldsta handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna sträcka äro blott två stationer antydda i urkunderna,
Vitlagen och Dhrelleborg
Framkomna till Novgorod voro köpmännen nu på den
plats, som genom sitt utomordentligt gynnsamma läge hade
förbindelser åt snart sagdt alla väderstreck2. Utom de rika
laddningarna af orientaliska varor, som kommo hit från
volga- och dneprlederna3, fördes hit från Ryssland
pälsverk, vax, honung, fisk, hudar, kreatur, säd o. s. v. Mot
dessa varor fingo gotländingarna utbyta hvad de förde med
sig af nordiska och västeuropeiska produkter, såsom bäck,
tjära, kalksten, alla slags tyger, vin, salt, slafvar etc. etc.
För dessa varors uppforslande skulle novgoroderna
vara till mötes med vagnar nere vid Volchov4. Varorna
fördes till en med murar eller annat stängsel omgifven gård
(curia), som på sig hade flera byggnader. I dessa
byggnader lades en del profver och lättare varor i
vindsvåningarna, de tyngre fördes till magasiner eller källare. Själfva
bodde köpmännen inom faktoriet och iakttogs där en viss
rangordning mellan »mästerman» (principaler), »knapar»
(biträden) och »barn» (lärlingar). Ett slags skråindelning rådde
således \
’ 1 Se Buck, a. a., s. 26 ff.
2 Jfr Ritsenkampff, a. a., s. 21 och Buck, a. a., s. I ff.
s I Kiev hade Novgorod ett faktori, där stor varuomsättning med
Tyskland och Italien ägde rum.
1 Af de olika pris, som gotländingar och tyskar betalade för dessa
vagnar under 1200-talet (S. T., I, n;o 118, art. IX), framgår, att
got-ländingarnas faktori låg närmare floden än tyskarnas, hvilket tvder på
de förras prioritet på platsen och därmed sammanhängande företräden,
Sartorius-Lapfenberg, Urk. Gesch., II, s. 99, anm. 4.
5 Då namnet på tyskarnas gillestadga (Skra) är ett nordiskt, ej
ett tyskt ord (se Frtnsdorff, Das stat. Recht, I, s. 2—4), så är att
antaga, att tyskarna lånt detta ord af gotländingarna, hvilket då skulle
A. Björkander. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
