Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning: Om Gotlands äldsta handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framförallt i Smolensk hade rika och vinstgifvande
marknader1.
Äfven med slaverna utefter södra östersjökusten och
i synnerhet med Julin, den berömda venderstaden vid
oder-mynningen, torde gotländingarna haft förbindelser, om också
ej dessa kunna urkundligt bevisas. En del af de polska
och böhmiska mynten, som hittats på Gotland, ha sannolikt
kommit hit genom denna samfärdsel. Så länge
gotländingarna voro hedningar och Julin stod i nära förbindelse med
de nordiska vikingarna, torde det gotländska elementet haft
lättare än det tyska att vinna insteg i denna stad och hos
venderna i allmänhet. Tyskarna måste ju enligt Adams af
Bremen underrättelse afstå från sin religion, så länge de
vistades i Julin2. Deras ständiga fejder med slaverna voro
väl ock ett starkt hinder för en lifligare handelsförbindelse.
Den omständigheten, att Henrik Lejonet försökte genom
privilegier3 draga den gotländska handeln öfver på Lubeck,
torde ock få anses som ett bevis för att gotländingarna
förut haft förbindelser med venderna. Hans politik gick
1 Alldeles oriktigt är därför att tala om en tillfällig ilanddrifning,
när det gäller tyskarnas första besök vid dünamynningen (A. Winckler,
a. a., s. 5). Lika oriktigt är att tala om eine "Aufsegelung" Livlands
först i slutet af 1160-talet (Hohlbaum, H. Gbl. 1872, s. 25 tf.)’.
Tvskarna hade följt gotländingarna till dessa trakter redan förut. Att
färderna hitbort började vid nämnda tid omtalas i krönikorna, berodde
därpå, att de första omvändelsefårsoken då påbörjades. Men Liflands
första missionärer kommo i sällskap med köpmännen (se Heinrici Chron.
Lyv., I, 2 och Arnold af Lübeck, V, 30). Om den gamla åsikten, att
Lifland upptäcktes 1158 och dess oriktighet, se Höhlbaum, ibid.
Hohlbaum är i sin tur korrigerad af Bulmerincq, Der Ursprung, s. 4 f.
2 Adam. Brem., II, c. 19.
3 Se nedan, s. 45 f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
