Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Visby stadssamhälles uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skepp blifvit konungens rof 1156 (eller 1157)1. Slesvig
förlorade därvid väl icke helt och hållet sin gamla
betydelse 2, men dess anseende som säker hamnstad hade
blifvit rubbadt och handeln drog sig därifrån 3.
Det var naturligt, att hertig Henrik skulle bemöda sig
att på sin stad Lübeck öfverföra den handelsrörelse, som
Slesvig på detta sätt gick miste om. Då denna
handelsrörelse till stor del gick öfver Gotland, var det angeläget
för Henrik att vinna gotländingarna och tillförsäkra sina
landsmän en tryggad tillvaro på deras ö4. Af denna
anledning tillkom Henriks urkund af 11635. Innehållet i
pri-vilegiebrefvet bekräftar detta. Jag återger här
hufvudinnehållet af detsamma.
Henrik lofvade först och främst gotländingarna i gemen
säker fred i hela sin landsände. (Redan detta var något
mer än Slesvig hade bjudit, ty där måste hvarje köpman
Ansg., c. 24 och 33; Adam. Brem., IV, I samt schol. 82; jmfr äfven
A. D. Jörgensen i Aarbøger 1880 I, 6, 14.
1 Se Saxon. Gramm., Gesta Dan., Lib. XIII, p. 484.
2 A. D. Jörgensen, Aarbøger 1880, S. 3 ff.
3 " Qvo facto non solun: advenarum in posterum frequenciam
detur-bavit, sed etiam splendidam mercimoniis urbem ad tenuem angustumque
vicum redegit" Saxo, ibid. — Djupaste orsaken till stadens tillbakagång
var dock handelsvägarnes förändrade riktning, som blef en följd af
sla-vernas underkufvande utefter södra östersjökusten och det tyska
elementets framträngande dit.
* Jmfr nedan. Af Henriks privilegiebref för gotländingarna
framgår, att han delvis beviljade dem sådana privilegier, som de ej hade
i Slesvig.
Jmfr följande ställe hos Helmold (I, c. 85), som är synnerligen
belysande för den sak, hvarom här är fråga: "Et transmisit dux
(Hen-rik) nuncios ad civitates et regna aquilonis, Daniam, Svediam, Norvegiam,
Ruciam, offerens eis pacem, ut haberent liberum commeatum adeundi
civi-tatem suam Lubike" (1158). Af detta ställe se vi, att det var Henrik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
