- Project Runeberg -  Till Visby stads äldsta historia. Ett kritiskt bidrag /
50

(1898) [MARC] [MARC] Author: Adolf Björkander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Visby stadssamhälles uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

~ so -

Det tyska stadssamhället skulle således hastigt nog
ha framträdt, sedan en betryggad bosättning var tyskarna
tillförsäkrad. Undersöka vi de lämningar af den materiella
kulturen, som finnas kvar i Visby från äldsta tider, bekräfta
de, att stadssamhället börjat uppblomstra vid angifna
tidpunkt. Kyrkorna S:t Peter1, S:t Lars, S:t Olof och
Drotten äro alla från i ioo-talets senare hälft, såsom lämningarna
af deras arkitektur tydligen visa. En ökad inflyttning af
främlingar gjorde dessa kyrkor nödvändiga och ett ökadt
välstånd möjliggjorde deras tillkomst.

Visby såsom ett särskildt jurisdiktionsområde.

Den tyska menighet, som bosatt sig i Visby, måste
redan från början ha känt ofullkomligheten och
otillräckligheten i det gamla rättegångsväsendet sådant det verkade
med sina sällan återkommande tingsterminer och sin
obekväma bevisföring. Äfven måste främlingars och infoddes
olikhet inför lagen ha känts besvärlig. Därtill kom, att
den gamla landskapslagen ej var beräknad för handeln och
de nyheter i det sociala lifvet, hvilka penningen skapat,
utan endast var afsedd för naturahushållningens och
landt-lifvets mindre komplicerade behof. Ett snabbare verkande
rättegångssätt, en enklare bevisföring, en större likhet inför
lagen och en för det nya ekonomiska systemet afpassad

tid, men denna bestämmelse är säkerligen från Birger Jarl. Den pekar
nämligen genom sitt innehåll på en senare tids förhållanden i Sverige.

1 Om S:t Peter ha vi blott kunskap genom beskrifningar. Se
Brunius, Gotlands konsthist, I, s. 272. Brunii uppgifter om S:t Peters
ålder (skulle ha byggts omkr. 1130) sakna hvarje vetenskapligt stöd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bavisbyhi/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free