Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Visby stadssamhälles uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 ~
Äfven de båda lagarnas utförliga bestämmelser för
brott mot kvinnan (GLLI, 22 och 23, VStL., I, 43—47)
tala om samhörighet i innehållet, om också icke i formen.
Jag kan ej uppehålla mig längre vid dessa detaljer.
En utförlig undersökning ligger utom ramen för denna
afhandling. Det anförda visar, om ock ofullständigt, att
afgörande likheter mellan de båda lagarna finnas, och den,
som uppmärksamt granskar de citerade lagrummen, skall
ej stanna i tvifvelsmål om, hvilken lag som varit den andras
källa.
Med de tyska stadsrätterna (i synnerhet med Lübecks
och Hamburgs äldsta rättsurkunder) har visbylagen, såsom
naturligt är, långt flera besläktade afdelningar. Vi måste
nämligen komma ihåg, att hela tendensen i
rättsutvecklingen gick därhän, att främlingarna mer och mer skulle
frigöra sig från landets lag och skapa sig en egen stadsrätt
och den kodificerade lagen är resultatet af mer än ett och
ett halft sekels sträfvan i den riktningen. Under 1200-talet,
nämligen Sachsenspiegel, har ej denna mansbot (se Sachsenspiegel, III,
45, 6). Grandinsons uppgift (a. a., I, s. 6) — »40 mark — således
detsamma, som gafs för en friboren Sachsares lif» — bekräftar sig ej. Vi
måste därför antaga, att boten i Henriks bref afpassats efter hvad
gotländingarna själfva på sin ö gåfvo för en främlings lif — enligt den gamla
rättsregeln: "quod quis juris in alterum statuit, eodem et ipse utatur" (se
hvad biskop Albert i liknande fall bestämde för "mercatores pr&cipue
Gutlenses", Livl. UB., I, n:o 20). — Genom Henriks urkund kom denna
botbestämmelse in i rättspraxis i Visby och öfvergick så till den
kodificerade lagen.
Att denna bot, ej den, som erlades för inhemsk gotländsk man
(GLL., I, 15 pr.), upptagits i den kodificerade visbylagen är, äfven det,
en antydning om att tyskarna utbildat den rättspraxis, som i lagen
kodi-ficerades. Hade gotländingarna gjort det, skulle inan väntat att finna den
gotländska mansboten i stadslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
