Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. De tyska gästerna i Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 88
eftersom de i någon mån fullständiga den bild vi förut sökt
gifva af dessa gäster.
Till följd af att de tyska gästerna voro af samma nation
som borgarna i Visby, kommo de aldrig, såsom i Novgorod,
att afskilja sig i ett visst kvarter inom staden eller att
uppehålla sig på en afstängd gård (curiaj. De bodde säkerligen
öfverallt i staden, där det fanns härbergen. — En följd
däraf blef, att de åtnjöto själavård af borgerskapets präster
och att de ej, såsom novgorodsfararna, hade egen präst
med sig. Vid sjukdomsfall och dödsfall synas de äfven, i
likhet med de bofasta borgarna och gäster af andra
nationer, ha mottagit vård och hjälp på stadens många stiftelser
och fatt sina sista hvilorum i de i staden befintliga kyrkorna
och klostren. Det är antagligt, att flera af dessa
byggnader tillkommit genom de rika köpmännens medverkan och
att de underhöllos genom deras gåfvor och testamenten.
År 1225 blef Maria-kyrkan i Visby färdig. Denna
kyrka synes därefter ha ansetts som gästernas speciella
kyrka. Där förvarades, som vi sett, deras förbundskassa1
och en och annan antydan ger vid handen, att där också
vårdades deras arkiv2. I Maria-kyrkan ägde gästerna utan
vidare att utvälja åt sig grafplatser8 och där synas de
äfven haft rätt att tillsätta en af de två kyrkoherdarna4 d.v. s.
1 Se ofvan, s. 75.
1 Se tillägget till Henrik Lejonets urkund: "Priuilegium ipsum
repositum est in ecclesia beale Marie virginis in Wisby" (S. T., n:o 42).
3 DS., I, n:o 231.
4 I en påfvebulla af 1295 (DS., III, n:o 2120) kallas visserligen
församlingsborna (parrochiani) lagliga patroni för nämnda kyrka (vert
patroni ipsius ecclesie), men det syns ha gällt den ena kyrkoherden. Jfr
DS., III, n:o 2114 och i synnerhet III, n:o 2166, där det talas 0111 att
biskopen i Linköping sökt kränka "parrochianos eiusdem ecclesie et vni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
