- Project Runeberg -  Till Visby stads äldsta historia. Ett kritiskt bidrag /
97

(1898) [MARC] [MARC] Author: Adolf Björkander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förhållandet mellan tyskar och gotländingar i Visby före och efter 1288

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 9? -

samma tid. Vi måste därför här ännu mer än i fråga om
de tyska förhållandena nöja oss med antydningar och
hypoteser.

Frågar man då först efter det gotländska
stadssamhällets upphof, så måste vi noga skilja mellan dess upphof
som kommun och som rättsligt stadssamhälle med en från
landsbygden skild författning. Det är upphofvet till det
sista, hvarom här är fråga. Som landtsamhälle har Visby
säkerligen sina rötter långt ner i hednatiden i den
befolkning, som bodde kring den gamla offerplatsen Wi.
Antagligen bildade denna befolkning här ett eller flera byalag
och lydde under landslagens rätt. Den skötte liksom öfriga
gotländingar sitt åkerbruk och sitt fiske och deltog liksom
de i vikingatåg och köpmansfärder. När kristendomen fick
fäste på ön, byggdes i Wi den första kyrkan1. Troligen
samlades då här folk till ting och köpstämma och
säkerligen styrde in i Visby hamn månget skepp med röfvadt
eller ärligt fanget kram från främmande land.

När så tyskarna började samlas här och säkerligen
just valde Visby till hufvudort för sin handelsrörelse på
Gotland, emedan det bland andra fördelar äfven erbjöd de
bästa betingelserna för materiell blomstring, kom ett nytt
element in i det gotländska landssamhället och gaf upphof
till slitning, strid och nya formers bildning.

Närmaste tiden efter det Henrik Lejonet gifvit
gotländingarna privilegier i Tyskland syns ha förlupit fredligt på
Gotland och tyskar följde gotländingar på deras
handelsresor österut och mottogo dem hos sig på de tyska
marknadsplatserna. Men det ligger i sakens natur, att de tyska
handelskolonisterna med sina handelsrelationer i södra och
mellersta Europa snart skulle öfverflygla gotländingarna och

1 Gotlandssagan, GLL., s. 99.

A. Björkander. 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bavisbyhi/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free