Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förhållandet mellan tyskar och gotländingar i Visby före och efter 1288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- -
att de då äfven skulle försöka utestänga de gamla
handelskamraterna från de vinstgifvande marknaderna. Nya
strider väcktes till lif och vi ha redan i de båda rivalernas
uppträdande vid korstågsrörelserna i öster sett ett utslag
af denna intressekamp1. Tyskarna slöto sig till kyrkan. De
fingo äfven i de tyska riddarordnarna, åtminstone under
dessas första tid, naturliga bundsförvandter. I England,
Frankrike och Nederländerna o. s. v. — de gamla
gotländska marknadsplatserna — skaffade de sig som
»kejsarens män» lättare privilegier och förmåner än gotländin-
4
garna. Därtill sökte de i öfverensstämmelse med den
sträfvan, som gick genom tiden, att åt sitt samhälle såsom ett
stadssamhälle vindicera rätten att ensamma drifva
köpenskap, hvarigenom landssamhällena grundsatsenligt uteslötos.
Att detta faktiskt icke lyckades förr än efter lång
strid visar, hur djupa rötter den gotländska handeln slagit
ute på världsmarknaden. Vi ha i inledningen till denna
afhandling framhållit, att gotländingarnas handel hade
vidsträckta förbindelser ännu under 1200-talet.
Hvad nu visbygotländingarna beträffar, så kommo de
genom sin beröring med det tyska stadssamhället och
genom att mer och mer ägna sig åt handeln att bli de
förnämsta företrädarna för gotlandsallmogens handelsintressen.
Vi ha i några urkunder från 1200-talets senare del
antydningar därom. 1280 utfärdade »consules et comuiune
ciui-tatis Wysbicensis tam Teothonicoruvi quam Guttensium»
en urkund rörande handelsangelägenheter i Flandern (om
stapelns flyttning från Brügge till Ardenburg2). Urkunden
är beseglad med två sigill, som i urkunden kallas »sigillis
1 Se ofvan, s. 29, n. 1.
2 S. T., I, n:o 136.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
