Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förhållandet mellan tyskar och gotländingar i Visby före och efter 1288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 100 —
här, att Puke efter all sannolikhet var visbybo. En visbybo
representerade således åter de menige gotländingarnas sak.
Om dessa urkunder således visa, att
visbygotländin-garna mer och mer blefvo de förnämsta förfäktarna af de
gamla gotländska handelsintressena, så ådagalägga de äfven,
att dessa visbygotländingar mer och mer höllo på att i sina
intressen skilja sig från landsborna och öfvergå till de tyska
stadsborna. Det var nämligen gemensamt med dessa som
de uppträdde i alla de tre angelägenheterna. Utan tvifvel
var det förhållandenas tvång, som dref dem mer och mer
åt detta håll.
Det ofvannämnda sträfvandet från de tyska
visbyborgarnas sida att utesluta landsgotländingarna från
handeln syns nämligen vid 1200-talets midt ha blifvit starkare
än någonsin, på samma gång som nämnda borgare synas
ha syftat att göra Visby till en från landsbygden politiskt
oberoende hansestad. Vi kunna sluta detta såväl af det
motstånd, som dessa sträfvanden rönte från landsborna, som
af den politik, som den svenska konungamakten började
iakttaga gent emot tyskarna i Visby. Landsborna motsatte
sig företrädesvis den socialt-merkantila isoleringen,
konungamakten den politiska.
För konungamakten gällde det visserligen icke blott
att motarbeta det tyska elementets separation i Visby. I
hela Sverige hotade detta element att utveckla särbildningar
på den svenska samhällskroppen och konungamaktens
sträfvan gick därför ut på att förekomma dessa, hvarhelst de
visade sig1. Dock syns det tyska elementet i Visby ha
’ Jag kan här naturligen ej inlåta mig på en undersökning af, i
huru hög grad det tyska elementet från och med denna tid fått insteg
i Sverige. Jag påpekar endast, huru många institutioner och namn på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
