Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förhållandet mellan tyskar och gotländingar i Visby före och efter 1288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— io6 —
funnits mellan de nämnda parterna *. Det var därför
naturligt, att när Riga uppträdde för visbyborgarna, vasallerna
»aff Churland» skulle ställa sig på landsbornas sida. —
Om nämnda ordnar utom af sin fiendskap mot de tyska
köpmännen äfven af intressegemenskap med
landsgotlän-dingarna * eller speciellt med Roma cistercienserkloster, som
hade vidsträckta godskomplexer i Estland3, uppträdde mot
visbyborgarna, veta vi ej,’men det synes sannolikt. —
Enskilda detaljer och motiver för partigrupperingen må ha
varit hvilka som helst, så mycket synes vara visst, att
denna gruppering skett i syfte att möta det
öfverhandtagande köpmanselementet i Visby, som hade sin
hufvudsakliga styrka i de tyska borgarna och deras gemenskap
med de »menige tyske köpmännen» i utlandet.
Om själfva striden har Strelow tämligen utförliga
uppgifter. Sex bondehöfdingar ledde landtmännen Mot dem
1 "Sed alice causæ antiquce, ante viginti annos exortce inter eos",
Livl. UB., I, n;o 585, jfr ofvan s. 94.
’’ Ett omnämnande i franciskanernas necrologium om en "Ruthwi
de Curia Militum Christi", som blifvit begrafven i klosterkyrkan under
1300-talet (5. R. D., VI, p. 569), tyder på, att Ordens medlemmar
vistades på Gotland.
3 Se därom Lindström, Anteckningar, II, s. 218 ff. Klostret,
som hade vidsträckta egendomar äfven på Gotland, dref själft handel
och berördes därför af. stadens sträfvan att vilja utestänga landsbygden.
Det deltog därför säkerligen i striden. Jfr Lindström, Anteckningar,
II, s. 217.
4 Af dessa syns Peter Harding i Wall ha varit en mera bemärkt
man. Grafstenen öfver honom har funnits kvar in i nyare tid och har
haft en inskrift på latin af följande innehåll: "Här är Harding, kallad
Petrus, lämnad åt dig i stenen; han var en klippa för sitt folk och (genom)
sitt sinnes ståndaktighet; jag beder Kristus, att den förfärliga underjorden
ej må skada honom i grafven. Amen." Se Lindström, Anteckningar,
II, s. 108, hvarifrån äfven öfversättningen är tagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
